Kategoriarkiv: Läkemedel

Botulism – matförgiftning

Före jul 2017 rapporterades om att  fyra personer i en familj i Göteborgsområdet hade drabbats av botulism, en ovanlig men allvarlig form av matförgiftning. En möjlig smittkälla är orena grönsaker, rapporterade P4 Göteborg.

 Det är oerhört ovanligt, det är enstaka fall per år i Sverige kanske. Men internationellt sett är det betydligt vanligare, säger Leif Dotevall, smittskyddsläkare i Göteborg, till radiokanalen.

– Botulism orsakas av ett nervgift, bildat av en bakterie som kan finnas bland annat i jord, på växter och i vissa fiskar. Förgiftningen, som kan vara livshotande, har symptom som exempelvis muntorrhet, synförändringar och muskelsvaghet. Sedan 1969 har bara knappt 20 fall av botulism rapporterats i Sverige, skriver Västra Götalandsregionen i ett pressmeddelande.

Göteborgsposten 19 december 2017

Terapitrappan

Nu kan du läsa mer om Läkemedelsbokens Terapitrappa vid migrän här.

Intressant att läsa om de första stegen i behandling av migrän, att de är utan läkemedel, men hur mycket hjälp får patienterna med sådan behandling? Får man någon hjälp alls eller förutsätts man sköta det själv?

Att som jag hålla blodsockret stabilt har hjälpt flera andra att bli fria från sin migrän, utan hjälp från sjukvården. Men alla klarar inte att prova metoden själv. Då även läkemedel och hormoner samt fysisk aktivitet påverkar kan man behöva råd av medicinskt kunniga om hur man håller blodsockret stabilt i de fall man måste medicinera eller ta hormoner.

Innan metoden är utvärderad vetenskapligt får man försöka själv. Tips finns i Fri från migrän– Handboken, se här. Du kan också söka upp en dietist och få hjälp när det gäller kosten. Det är värt att prova om du har migrän – metoden med stabilt blodsocker har inga biverkningar.

Kristina Ahlström

Hälso- och sjukvård = ?

Vad som är hälso- och sjukvård anges i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt dess första paragraf åtgärder för att ”medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador” till hälso- och sjukvården. Målet anges i andra paragrafen till ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”.

Det första man kan fundera över är varför det så sällan talas om hälso- och sjukvården, utan oftast om enbart ”sjukvård”. Hälsan försvinner ofta. Frågan är om det är åtgärder för att förebygga sjukdomar och skador som försvunnit och att kvar står att utreda och behandla sjukdomar.

När det gäller migrän ges en del förebyggande åtgärder i form av läkemedel, men vart tar livsstilsförändringar vägen? Varifrån kommer fokuseringen på läkemedel när det gäller hälso- och sjukvård? ”Medicinskt” måste väl betyda mer än läkemedel? Om målet är en god hälsa?

Själv är jag fri från migrän så länge jag håller blodsockret stabilt, vilket är en metod jag följt i över 25 år. Men fortfarande känner inte hälso- och sjukvården till denna metod, i vart fall informerar de inte patienterna om den. Men är det etiskt godtagbart? En metod som om den fungerar hjälper migränpatienter att bli fria från migrän, helt utan biverkningar, är det inte etiskt försvarbart att informera om den?

Om hälso- och sjukvården inte vill informera om en så hälsosam metod utan de har sett mer vetenskapligt stöd, då får de se till att metoden utvärderas. Att inte verka för att så sker, och fortsätta undanhålla patienterna denna information – det är inte acceptabelt.

Kristina Ahlström
#Blogg100

Biverkningar eller bonusverkningar

Vid behandling av migrän med läkemedel finns det biverkningar. Eller rättare sagt risk för biverkningar, för det är inte alla som får biverkningar av läkemedlet.

Med biverkning avses vanligen en icke avsedd (vanligen negativ) effekt av (läke)medel  redan när man tar det enligt en rekommenderad dos. Detta enligt ne.se.

Jag som håller mig fri från migrän genom min livsstil har inga biverkningar av detta. När läsare av min bok  hör av sig och berättar om  hur bra de mår påminns jag om alla andra positiva effekter metoden har. När man håller blodsockret stabilt, när man äter regelbundet blir man piggare, klarare i tanken och orkar mer, många går dessutom ner i vikt.  Kan det vara bättre?

Enligt ne.se är bonus en modern bildning av latinets boʹnus som betyder god. Termen innefattar olika former av gottgörelser och belöningar, tillägg, återbäringar eller rabatter av något slag. Jag skulle säga att de positiva effekterna av att hålla blodsockret stabilt förutom att slippa migrän är en bonus. Man kan säga att metoden har bonusverkningar.

Regelbundna måltider, för min del tre huvudmål och tre mellanmål, varje dag kan tyckas svårt innan man provat, men det blir till snabbt en vana. När jag gör iordning frukosten planerar jag mina måltider för dagen. Kommer jag att vara på kontoret? Äter jag lunch ute på restaurang? Behöver jag ha mellanmål med mig till konferensen eller mötet? Behöver jag ta med mig skivade morötter för att förstärka en enkel middag innan aktiviteten på kvällen? En snabb titt i kalendern visar mig vad jag behöver ta med mig. Det har blivit en vana under de 25 år som jag har praktiserat denna metod. Vinsten att inte ha migrän är obetalbar.

Metoden måste utvärderas vetenskapligt snart och innan dess kan jag bara uppmana alla med migrän att prova metoden. För om man vet att det är migrän man har är det helt ofarlig att prova, det är ingen risk för biverkningar – bara chanser till bonusverkningar. Prova 14 dagar och se om du också märker effekt.

Kristina Ahlström

#Blogg100 #migräninfo

Behandling av migrän

Hämtat från Fri från migrän s. 99–100:

”I behandlingsråd för migrän nämns som första regel regelbundna sömn- och matvanor samt att undvika andra faktorer som anses utlösa migränanfall. Sedan nämns att många individer med migrän kan ha nytta av att träna avslappning och antistress samt akupunkturbehandling. Därefter redovisas alla läkemedel.

Det är en klar tyngdpunkt på läkemedel i redovisningar om migränbehandling och vid besök i sjukvården. Ingen förklaring eller beskrivning lämnas av vad som menas med regelbundna mat- och sömnvanor.

Bland neurologer tycks finnas ett motstånd mot att tala om kost som behandling. De arbetar med medicin och inte kost. I ett presentationsmaterial som visats vid ett möte som arrangerats av Migränsällskapet nämns andra behandlingar än läkemedel men presentationen innehåller till övervägande del information om läkemedel. Någon konkret beskrivning av vad andra behandlingsmetoder än läkemedel innebär lämnas inte. Avslutningsvis informeras om de sex läkemedelsbolag som sponsrat mötet.

Det finns inget läkemedel som botar en migränpatient eller ger fullständig smärtlindring. Läkemedlen anges kunna lindra anfallen och minska antalet anfall. I många fall är det för sent att ta läkemedel för att de överhuvudtaget ska ge effekt.

Det är som regel alltid en risk för biverkningar när man tar läkemedel. Vid svår smärta överväger vinsten med att slippa smärtan även om det finns en risk för biverkan. Man får göra en avvägning mellan läkemedlets effekt och risken för biverkan och hur allvarlig biverkan är samt risken för densamma.

Vissa läkemedel kan ge biverkningar som koncentrationssvårigheter och dubbelseende vilket även är symptom på migrän.

Det blir svårt när flera läkemedel behöver användas samtidigt. Ofta vet sjukvården inte effekten av kombinationen av läkemedel då dessa oftast testas ett och ett.

Läkemedelsverket utfärdar regler om hur läkemedel får förskrivas i Sverige. De gör en nytta-kontra-risk-bedömning. Nyttan av läkemedlet måste överväga eventuell risk för att patienten skadas.”

Botolinumtoxin

”I dag kan även botulinumtoxin användas för behandling av kronisk migrän. Ämnet är mer känt under namnet Botox som är handelsnamnet på ett i Sverige godkänt läkemedel med botulinumtoxin typ A. Botulinumtoxin kallas en grupp närbesläktade nervgifter som produceras av en bakterie. Giftet är ett av de starkaste man känner till och har lagrats som kemiskt stridsmedel.

Botox ges lokalt som injektion i de muskelområden som ska påverkas, för huvudvärk i huvud och hals. Effekten av en injektion räcker cirka tre till fyra månader. Botox sägs minska symtom av kronisk migrän hos vuxna. Det verkar genom att delvis blockera nervimpulser i de muskler som injicerats och minskar kraftiga sammandragningar av dessa muskler.

Botox kan ges till patienter som har huvudvärk i femton dagar eller mer per månad av vilka minst åtta är dagar med migrän och som har svarat otillräckligt på eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Medlet används inte för akut migrän. När effekten börjar avta är det möjligt att behandla igen med medlet, men inte oftare än var tolfte vecka.

De vanligaste biverkningarna när Botox används för att behandla huvudvärk hos patienter med kronisk migrän räknas till tretton stycken. Först anges huvudvärk och därefter: migrän. Sedan följer hudutslag, klåda, smärta vid injektionsstället, muskelsvagheter i ansiktet, hängande ögonlock samt svaghet, smärta, kramp, stelhet och spändhet i musklerna.

I en studie vid HTA-centrum, Sahlgrenska sjukhuset, utvärderades användning av botulinumtoxin, förkortat BTX, vid kronisk migrän. Enligt undersökningen uppgick kostnaden för denna behandling till cirka tjugosextusen till tjugosjutusen kronor per patient och år.

Enligt slutsatserna i utvärderingen var det osäkert om BTX-injektionerna, i jämförelse med koksaltinjektionerna som kontrollgrupperna fått, minskade antalet dagar med huvudvärk eller behovet av akut medicinering och om behandlingen haft någon effekt på funktionsförmågan hos patienterna överhuvudtaget.

I jämförelse med koksaltinjektionerna visade injektionerna med BTX en liten reduktion eller ingen skillnad vad gäller antalet huvudvärksattacker. Det kunde inte uteslutas att koksaltinjektionerna i sig hade en positiv effekt utöver placeboeffekten hos patienterna.”

(Se vidare Health Technology Assessment HTA-rapport 2014:70. Hämtat från Fri från migrän s. 104–105.)