Kategoriarkiv: Forskning

Hjärnfestival i Stockholm

På torsdag den 7 september börjar en festival i Stockholm om vår hjärna. Festivalen är en del i en  global kampanj, Brain Awareness Week (BAW), med syftet att öka allmänhetens medvetenhet om hjärnforskningens fördelar och de forskningsframsteg som tas.

För första gången i Sverige ordnas nu BAW i Sverige under namnet Hjärnfestivalen. Från och med onsdagen den 7 september till och med söndagen den 11 september finns flera aktiviteter att ta del av.  Bakom arrangemanget står föreningen Vetenskap i Samhället. Festivalen äger rum på ett antal olika platser i centrala Stockholm och är öppen för besökare i alla åldrar och kommer bestå av:
• Presentationer
• Paneldebatt
• Frågesporter och lekar
• Utställningar
• Filmvisningar
• Diskussions-kaféer
• Konserter

Hjärnfestivalen är ett samarbete mellan forskare från de största forskningsinstitutionerna i Stockholm. Under festivalen kommer hjärnan att presenteras från flera olika vinklar – som grundforskning, konst, musik, ekonomi, med mera. Läs programmet här.

Programmet delas in i två delar:

•  Ett program som är öppet för alla med aktiviteter på platser i centrala Stockholm.

• Ett skolprogram som genomförs i samarbete med Vetenskapens Hus, som innefattar praktiska experiment, diskussioner och interaktioner mellan forskare och elever.

Det låter spännande!
Kristina Ahlström

 

Fasta som triggerfaktor

I en studie från Brasilien fann man att över 80 % av försökspersonerna med migrän reagerade på fasta och överhoppade måltider. Det förvånar inte mig. Jag lever så att mitt blodsocker är stabilt och jag fastar aldrig, inte heller hoppar jag över några måltider. Tvärtom äter jag regelbundet sex gånger om dagen – och migränen håller sig borta.

Läs mer här om studien. Rockett m.fl. 2011

Kristina Ahlström

Vad driver forskning?

Den metod som jag följer sedan augusti 1990 innebär att jag ser till att mitt blodsocker är stabilt. Metoden har inga biverkningar, den är i linje med vad Livsmedelsverket rekommenderar för god hälsa och att förebygga andra sjukdomar. Men metoden utvärderas inte vetenskapligt och det tas till intäkt för att sjukvården inte kan upplysa om denna metod.

Men om man inte kan hjälpa en sjuk person på något sätt med hjälp av vad som anses vara vetenskap och beprövad erfarenhet, borde man inte rimligen kunna informera om att det finns personer som säger sig blivit hjälpta av att hålla blodsockret stabilt. Att det skulle kunna vara något att prova?

Det är verkligen svårt att förstå att metoden inte är vetenskapligt utvärderad än, om man tror att forskning och sjukvård drivs av patienten i fokus. Om man ser till att det finns andra intressen än att patienter ska bli friska, så är det kanske inte så svårt att förstå. Jag använder inga migrän-läkemedel, och om ännu fler kan vara utan dessa läkemedel så innebär det förstås en minskad försäljning för läkemedelsindustrin. Men det kan väl ändå inte vara det som driver eller motverkar forskning?

Kristina Ahlström

 

Vetenskaplighet inom journalistiken

I dag delades IVAs pris för vetenskaplighet inom journalistiken – Hans Bergström-priset – ut till Bo Lindquist, reporter och producent vid SVT Dokumentär. Priset delades ut inom ramen för ett seminarium om medias viktiga roll i att granska forskningsvärlden. Mycket viktig fråga.

Som inom alla områden behöver även forskning synas utifrån. Vi behöver någon som kan ställa kritiska och kanske besvärliga frågor. Det är en förutsättning för ett gott samhälle.

Kristina Ahlström
#Blogg100

Program Almedalen

Nu är seminariet registrerat under Almedalsveckan, väntar på godkännande. Temat blir forskning – vem bestämmer egentligen över migränforskningen? Är det pengarna som styr eller patienternas hälsa? Jag har funderat mycket över det under de år som jag varit fri från migrän. Nu över 25 år. Fortfarande ingen som studerat Rodolfo Lows fantastiska metod närmare.

Varför undersöker man inte det enkla först? För mig är det självklart att undersöka det som är enkelt och utan biverkningar först innan men behandlar med läkemedel. Borde inte det vara självklart?

Kristina Ahlström
#Blogg100

Bakterier formar vår hjärna

I programmet Vetandets värld redovisas i dag kopplingen mellan bakterier och hur vår hjärna formas. Det verkar som om bakteriefloran kan bli en ledtråd i förklaringen av olika psykiatriska diagnoser hos människor.

”En helt ny syn på bakteriernas roll i människokroppens utveckling håller på att få fäste inom forskningen. Det handlar om bakteriernas inflytande på hur hjärnan utvecklas framför allt hos fostret och det lilla barnet.”

Kemiprofessor Rodolfo Low trodde migrän kunde bero på en kemisk process som startade med att bukspottkörteln i vissa lägen producerar för mycket insulin. Jag vet inte om den teorin stämmer men metoden som Rodolfo Low presenterade har hjälpt mig i över 25 år. Stabilt blodsocker håller mig fri från migrän. Om en vetenskaplig utvärdering görs av metoden tror jag man kommer att se något nytt och användbart vid behandling av migrän – och metoden är biverkningsfri!

Du som har migrän kan i väntan på forskning själv prova metoden. I den nya boken Fri från migrän – Handboken ges flera praktiska tips på hur man kan följa metoden. I brist på forskning kan man i dag inte veta vem som blir hjälpt, men det är värt att prova. Läs mer om andra som provat metoden här.

Kristina Ahlström
#Blogg100

Skuldbelägga genom information?

I dag hörde jag ett mycket bra inslag på radion om hur information kan skuldbelägga, eller inte. Simon Svensson funderar över hur Cancerfondens agerade när de fick kritik för sin information om att livsstilsförändringar kan förhindra en tredjedel av all cancer. Lyssna på Simon Svensson här – det tar bara fem minuter. Man kan verkligen undra om man inte ska informera om vilka möjligheter man har att förebygga sjukdomar.

Att inte all cancer eller alla sjukdomar kan förebyggas med livsstilsåtgärder ska inte hindra information om hur man kan göra för att minimera risken att drabbas. Jag vill veta vad jag kan göra för att förebygga att jag drabbas av sjukdom. Med information får var och en själv välja hur de ska agera, men information vill jag ha.

När jag frågade en läkare varför hen inte informerade om en forskningsstudie som visade att över 80 % av forskningspersonerna fick migrän vid fasta och överhoppade måltider, fick jag till svar att hen inte ville skuldbelägga patienterna.  Så ser inte jag det. Alla migränpatienter har rätt att få reda på vilka forskningsresultat som finns. Att undanhålla information om att livsstilsåtgärder kan förhindra migrän är oetiskt.

Kristina Ahlström
#Blogg100

Hur förändra kostvanor?

Vi vet mycket om hur vi kan leva hälsosamt ändå är det lätt att bortse från det. Det är intressant att se att man nu forskar om hur kunskapen ska leda till verkligen förändring.

Ett projekt om detta finns vid Göteborgs universitet. I projektet hjäper elever till att ta reda på vad som kan underlätta hälsosamma levnadsvanor beträffande kost och fysisk aktivitet bland ungdomar.

Det finns idag ganska goda kunskaper om hur vi bör äta och röra på oss för att främja vår hälsa. Vi lever dock i ett samhälle där det är svårt att utöva hälsosamma vanor och hålla en hälsosam kroppsvikt. Den största vetenskapliga utmaningen är med andra ord inte att belysa hälsokonsekvenserna av dessa beteenden utan snarare hur man skall hjälpa människor till hälsosamma levnadsvanor.

Du kan läsa mer om projektet här: How to Act? Mer intressant om kost och fysisk aktivitet finns hos Institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Kristina Ahlström

#Blogg100

 

En, flera eller många faktorer?

”Trots att kunskap saknas inom den etablerade medicinen om vad som orsakar migrän påstår man samtidigt att migränanfall kan utlösas av olika faktorer hos olika personer och genom att undvika sådana utlösande faktorer kan antalet migränanfall minskas.

Som de vanligaste utlösande faktorerna anges ofta:137

stress

avslappning efter stress (veckoslutshuvudvärk)

oregelbunden sömn, oregelbundna måltider

viss mat och dryck (till exempel kakao, rött vin och ost)

hormonella svängningar, framför allt i samband med menscykeln.

Trots att forskningsläget om migrän är oklart har det utifrån dessa olika tänkbara faktorer växt fram ett synsätt om att dessa faktorer kan utlösa anfall: migrän är nyckfullt och svårfångat. De olika forskningsresultaten om vad som ibland verkar kunna utlösa migränanfall tas till intäkt för detta. Men om två procent av försökspersonerna i en undersökning uppgett att de reagerat på citrusfrukter, vad kan det visa? Kan två procent visa något alls?

Faktorer som kan utlösa migränanfall sägs kunna variera mellan personer och dessutom variera för varje person som har sjukdomen. Rent logiskt kan man fundera över om en sjukdom kan vara så varierande, eller rör det sig om flera sjukdomar? Eller finns det ett annat samband mellan dessa faktorer, ett relevant samband som kan förklara varför anfallen utlöses? Den etablerade medicinen söker inte någon gemensam nämnare för kostfaktorer utan räknar upp dem och låter patienterna själva prova sig fram.”

Not 137: Läkemedelsverkets webbplats 

Hämtat från Fri från migrän  s. 109–110.

Varför undersöks inte Rodolfo Lows metod?

Hämtat från Fri från migrän s. 125–127:

”För att få en förklaring till varför Rodolfo Lows teori inte har undersökts har jag översiktligt gått igenom hur forskning bedrivs i dag. Hans teori och metod är enkel. Om den ger resultat behöver migränpatienter inte längre några läkemedel.

Jag har inte hittat någon studie som visar att Rodolfo Lows teori är felaktig. Tvärtom säger neurologer jag mött att de inte kan säga emot den, eftersom den inte är undersökt.

Beskrivningar av Rodolfo Lows metod rubriceras ofta som en socker­fri diet och redovisas inte som ett sätt att hålla blodsockret stabilt. Den sägs också ge ganska stora begränsningar i ditt vardagsliv. Även om det lyfts fram att metoden hjälpt en del uppges det samtidigt att det också finns exempel på det motsatta. Men någon hänvisning till studier om detta lämnas inte.157

Patienter ska alltså blivit bättre av Rodolfo Lows metod men det påstås finnas de som inte blivit hjälpta. När jag har efterfrågat studier som kan finnas bakom dessa uppgifter, får jag till svar att det inte finns några sådana utan att uppgifterna enbart grundar sig på utsagor från patienterna. När jag frågar hur de vet att patienterna har följt metoden fullt ut, får jag till svar att de inte vet detta.158

Så vitt jag vet har inte sjukvården följt upp de patienter som sagt att de blivit hjälpta av Rodolfo Lows metod. Sjukvården vet alltså inte hur många patienter som har blivit hjälpta.

Rodolfo Lows metod presenteras således tillsammans med många andra olika förslag till metoder. De ger sammantaget uttryck för att migränen är nyckfull.

Detta kan ha inneburit att patienter inte har förmåtts att prova metoden, och framför allt inte fått hjälp med hur man gör för att prova den. Forskare har inte förstått potentialen och det unika i hans metod eftersom den blandats med andra mer eller mindre suspekta metoder.

Migrän har länge ansetts som ett nyckfullt och obegripligt tillstånd. Det florerar många uppfattningar om vad som kan lindra sjukdomen men endast en teori om vad som kan förhindra smärtan. En förklaring till att denna teori inte har studerats närmare kan finnas i den seglivade uppfattningen att migränsjukdomen är mångfaktoriell – fast man inte vet vad som orsakar den och följaktligen inte kan veta om det är en eller många faktorer som påverkar.

En annan förklaring kan vara att Rodolfo Low forskade innan internet fanns. Hans material har sannolikt inte digitaliserats och kan därför inte återfinnas på nätet. Den som startar ett nytt medicinskt forskningsprojekt börjar sannolikt med att undersöka artiklar i den medicinska databasen PubMed som är ett digitalt bibliotek och består av mer än tjugotre miljoner uppgifter för biomedicinsk litteratur. Här har jag inte hittat Rodolfo Lows studier om migrän.159

Dessutom får man inte glömma ekonomiska intressen för att behålla nuvarande läkemedelsbehandling. Frågan om varför livsstilsfrågor inte undersöks som behandling av sjukdomar har även ställts inom andra områden.

I studier har man funnit att effekt av motion var i nivå med läkemedelsbehandling för vissa sjukdomar och att motion är ett alternativ som bör övervägas i stället för läkemedel. Frågan har väckts av forskare varför det har tagit så lång tid för detta att bli känt.

Man kan fråga sig varför det har tagit så lång tid för detta att bli känt. Ett svar är att medicinsk forskning har en förkärlek för att undersöka effekten av mediciner – inte livsstilsförändringar. Detta inte minst då en stor del av all medicinsk forskning bekostas av läkemedelsbolag som tjänar sina pengar på att sälja piller.160

Rodolfo Lows teori blir en i mängden och studeras inte av medicinare, i vart fall inte i Sverige, då det verkar vara störst intresse för läkemedelsstudier när det gäller migrän. Migränläkare förklarar att de arbetar med medicin och inte med kost. Migränens gåtfullhet verkar vara en väl förankrad kollektiv sanning som jag ifrågasätter.”

Forskarutbildning

”Den som vill utbilda sig till forskare har en lång väg att gå. Efter genomgången grundutbildning på en högskola eller ett universitet får man fortsätta med en forskarutbildning som avslutas med en doktorsavhandling.

De som doktorerat är inte garanterade en anställning efter sin doktorsexamen. Den akademiska karriären är lång och ekonomiskt osäker. Den som doktorerat får inledningsvis oftast tidsbegränsade anställningar och även om personen får en anställning som gäller tills vidare, en så kallad fast anställning, så kan den avbrytas genom uppsägning precis som andra anställningar.

Inom vissa områden är det inte ovanligt att en yngre forskare behöver finansiera sin forskning i tio år efter disputation innan hen kan få en tillsvidareanställning som forskare.

Detsamma gäller för anställning som lektor vid ett universitet eller högskola. Dessutom får inte alla tillgång till forskningsmedel. Förhållandevis många som disputerat kan inte fortsätta arbeta vid universitet eller högskolor.

Doktorander som vill fortsätta att forska är ofta hänvisade till att ansöka om externa forskningsanslag. Konkurrensen är så stor om dessa medel att en nydisputerad forskare inte har en rimlig chans att erhålla ett eget anslag. I stället får hen arbeta i ett forskningsprojekt som leds av en professor eller docent vid deras institution. Möjligheterna att själv välja inriktning av forskningen blir då begränsade.

I det svenska forskningssystemet är det många gånger långvariga beroendeförhållanden mellan professorer och doktorander. Strategin för en svensk doktorand riskerar att bli anpassning, att försöka passa väl in i de tankesätt som dominerar inom det område där man vill forska.

Det är inte orimligt att tro att den som forskar sneglar på var finansieringsmöjligheterna finns när hen väljer sitt forskningsområde. Kanske detta även har betydelse tidigare under studietiden.

Att forskningsinriktning kan väljas fritt av forskare kan i detta ljus te sig illusoriskt.”

(Hämtat från Fri från migrän s. 134–135.)