Alla inlägg av Kristina Ahlström

Forskningsfusk

Den nybildade Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, förkortat npof. har den 4 september 2020 fattat ett beslut om oredlighet i forskning i fyra artiklar.

Nämnden konstaterar att bilder som publicerats i fyra av artiklar är att betrakta som manipulationer. I ärendet är det inte stridigt att bildpubliceringarna i fråga har varit felaktiga, bland annat har man använt bilder som inte visar de resultat man beskriver. Det får därför anses stå klart att de anmälda förfarandena i denna del utgör förfalskning i lagens mening.

Utgångspunkten för nämndens prövning är att en förfalskning i princip är en allvarlig avvikelse från god forskningssed. Även om en bildmanipulering inte alls har påverkat forskningsresultatet eller endast i liten utsträckning har påverkat, så saknar det i princip betydelse vid bedömningen av allvarligheten. Nämndens slutsats är att avvikelserna i detta fall var allvarliga.

Med hänsyn till att forskarens erfarenhet och ställning i de aktuella forskargrupperna anser nämnden att det faktum att hon vid återkommande tillfällen granskat och godkänt felaktiga bilder inte kan ses endast som en följd av ursäktlig okunskap eller ett tillfälligt förbiseende. Nämnden bedömer därför att hon förfarit grovt oaktsamt.

Av utredningsmaterialet framgår att åtminstone en av bildmanipulationerna har skett på ett sent stadium i granskningen, att ett flertal forskare har granskat bilderna samt att det inte varit enkelt att upptäcka att det rört sig om felaktiga bilder. Mot bakgrund av att forskaren har ett tydligt ansvar för att ha godkänt underlag med bildmanipulering vid återkommande tillfällen ändrar dessa omständigheter dock inte nämndens bedömning.

Sammanfattningsvis fann nämnden att forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning beslut: 2020-09-04 Dnr: 3.1-20/0022

Ärendet visar på problem med artiklar som flera forskare skriver under – kanske litar man för mycket på sina medförfattare och kontrollerar inte lika mycket innehållet i artikeln som om man skrivit under artikel ensam? Viktigt att frågan om ansvar för att underteckna en forskningsartikel blir prövat.

Kristina Ahlström

27 personer skrivit på!

I dag fick jag ett meddelade om ännu en person som är hjälpt av stabilt blodsocker från sin migrän. Det glädjer mig så mycket! Uppskattar alla som skriver på och vill medverka till att det händer något inom migränforskningen.

Känner du någon som är hjälpt av metoden med stabilt blodsocker – tipsa om namninsamlingen.

Kristina Ahlström

26 personer på namnlistan!

Vi är 26 personer som har skrivit på namninsamlingen för forskning om stabilt blodsocker. Du som är hjälpt av den metoden kan också skriva på. Ju fler vi blir desto fortare måste de intressera sig för metoden.

Läs mer under fliken ”Namninsamling”.

25:e personen till namninsamlingen!

Nyss fick jag meddelande om att ännu en person till skrivit på namninsamlingen för forskning om stabilt blodsocker och migrän. Personen har provat metoden sedan början av 2019. Så roligt att börja det nya året med ännu en person som blivit hjälpt och som vill att metoden ska utvärderas vetenskapligt.

Vi vill veta varför vi är friska när vi följer metoden med stabilt blodsocker. En helt biverkningsfri metod och i enlighet med råd från Livsmedelsverket om hur man bör äta vilka i sin tur bygger på forskning. Fler kan bli hjälpta. Innan alla har fått information och chansen att prova metoden kan man inte säga vem som blir hjälpt. Utan forskning kan vi inte veta detta, bara uppmana andra att prova.

Det är nu hög tid att forskare inom migränområdet tar sig än även denna metod och inte ensidigt fokuserar på symptomlindring i form av läkemedelsbehandling.

För ett smärtfritt år!

Kristina Ahlström

Första översättningsboken köpt i nät-bokhandeln!

Det firar vi med fika med saffransbullar.

Till lussekatten tar jag några rader råg-knäckebröd och skivad selleri – så att blodsockret inte ska stiga så snabbt. Gott och enkelt.
Denna saffransbullen är lite söt, den som vill vara säker på att hålla blodsockret stabilt kan äta något långsammare livsmedel till eller ta bort pärlsockret som är dekoration. Denna bulle hade dessutom smak av apelsin – mycket god..

Julklappstips 2 december

Boktips: Riktiga män äter sallad – mat som får dig att må bra och leva längre

Mer grönsaker på tallriken inte bara krymper midjemåttet och förhindrar hjärtinfarkter, nyttigheterna kan även öka muskelstyrkan och minska impotensproblem. Det visar den vetenskapliga forskningen. Så stor det på baksidan av boken.

Mai-Lis Hellénius professor vid Karolinska Institutet menar att detta borde flera män få veta. I boken Riktiga män äter sallad berättar hon mer om det tillsammans med Börje Salming och andra kända män som ändrat inställning till sallader. Kocken KC Wallberg har komponerat läckra salladsrecept som garanterat gör dig mätt. Det handlar om riktig mat för riktiga män.

Boken finns gavs ut av ICA bokförlag 2012 och finns att köpa i bokhandeln – Fortfarande aktuell! Köp den av nätbokhandeln eller besök din närmaste fysiska bokhandel.

Länk till BOKUS

Länk till ADLIBRIS

Studies about migraine

The following studies are referenced in an excerpt from the book Free from migraine – The cause and cure of one of our most widespread diseases, published in November 2019 by MIAB Förlag.

The excerpt has been added to studies that we referred to in the next book that was published in May 2016: Free from migraine – the handbook.

På svenska: Forskningsstudier om migrän. Nedanstående studier finns refererade till i ett utdrag från boken Fri från migrän – Orsak och botemedel till en av våra stora folksjukdomar, publicerad i november 2019 av MIAB Förlag. Till utdraget har lagts till studier som refererades i boken Fri från migrän – Handboken, som gavs ut maj 2016 av MIAB Förlag.

Tack till er i Trollhättan och Vänersborg!

Stort TACK till er som kom och lyssnade till föredraget i onsdags i Trollhättan och torsdags i Vänersborg. Jag är så glad att ni tog er tid och lyssnade. I Trollhättan kom 18 personer och i Vänersborg 2, ni var alla hjärtligt välkomna.


När jag åkte hem sent i går från Vänersborg via Göteborg med tåget så var jag trött och glad. Särskilt glad över att höra berättelsen om hur Veronica blev inspirerad av en av mina böcker och sedan kunde hjälpa sig själv till ett migränfritt liv. Nu är det 3 år sedan hon ändrade sina måltider och det är fantastiskt roligt att höra om hur bra hon mår.
Nu hoppas jag att fler blir inspirerade att prova. Tyvärr kan vi inte veta vem som blir hjälpt innan vi har forskning om metoden. I väntan på forskning får vi ingen information om den här metoden från sjukvården. Men ju fler vi blir som blir bra desto närmare i tid måste en forskningsstudie komma. Hur länge ska vi behöva vänta på det?!


En trevlig och smärtfri helg önskar jag er alla!


Kristina Ahlström

Besök i Trollhättan och Vänersborg 27 och 28 november


Vill du veta mer om metoden som gör mig fri från migrän? Onsdagen den 27 november besöker jag Trollhättans bibliotek. Den 28 november besöker jag Vänersborgs bibliotek. Båda dagarna 17.30-18.30. Välkomna!

Metoden som gör mig fri från migrän handlar om att se till att mitt blodsocker är stabilt. Framför allt gäller det att äta bra mat regelbundet, undvika läkemedel och hormoner som påverkar blodsockret samt planera in fysisk träning på ett bra sätt. En del att tänka på, men om man blir fri från migrän som jag – då är det verkligen värt det. Vid besöken berättar jag om hur jag har gjort för att hålla blodsockret stabilt, ger praktiska tips på hur man får in rutinerna i vardagen.

Trollhättans bibliotek 27 november 2019

Vänersborgs bibliotek 28 november 2019

Kristina Ahlström

Översättning nu i bokhandeln

Översättningen av ett kapitel i den första Fri-från-migrän-boken finns nu i bokhandeln som e-bok. Snart kommer den att finnas även som tryckt version. Boken innehåller en kort beskrivning av den metod som framgångsrikt har hjälpt en del migränpatienter att bli fria från sin migrän. Stabilt blodsocker är den röda tråden.

E-boken hos Adlibris och Bokus.

Den 26 november 2019 kom häftet i tryckt form, se Adlibris och Bokus.

Vilseledande information om nytt migränläkemedel

Ett bolag får böter för ett vilseledande påstående om ett nytt migränläkemedel. Företaget påstod följande: ”Patienterna slutar överanvända smärtlindrande läkemedel”. Ett sådant påstående är enligt IGN, Informationsgranskningsnämnden, kategoriskt och riskerar att vid en flyktig läsning ge ett överdrivet intryck av läkemedlets verkan. […] påståendet är därför vilseledande i strid med artikel 4. Avsteget ansågs vara en överträdelse av normalgraden, och IGN-avgiften bestäms därmed till 90.000 kr.

Bolaget uppmanas att framdeles vid utformningen av sin läkemedelsinformation beakta vad IGN anfört.

Informationsgranskningsnämnden, förkortat IGN, har till uppgift att att löpande granska företagens läkemedelsinformation och att på eget initiativ eller efter anmälan pröva om marknadsföringsåtgärder och marknadsaktiviteter avseende läkemedel står i överensstämmelse med god branschsed.

Länk till beslutet av IGN 16 oktober 2019.

Mer information om Informationsgranskningsnämnden, förkortat IGN

Kristina Ahlström

DN kritiseras efter artikel om migränmedicin

Dagens Nyheter skrev om ny migränmedicin, var tog de kritiska frågorna vägen? Frågan ställs i radioprogrammet Medierna P1 den 27 juli 2019. Det undrade jag också när jag läst artiklarna i juli så jag skrev ett öppet brev till DN den 16 augusti. Men då hade jag inte uppmärksammat radioprogrammets Mediernas granskning.

Reportern Jonna Westin intervjuar flera personer angående DNs artiklar om migrän den 19 och 20 juli i år. Så här skriver Medierna på sin webbplats:

”Att rapportera om forskning och nya mediciner kräver ett kritiskt förhållningssätt. Inte minst eftersom läkemedelsbolagen gärna ligger på och vill framhålla allt det positiva med en ny produkt. När Dagens Nyheter publicerade en lång rad artiklar om folksjukdomen migrän pryddes tidningens förstasida första dagen av en artikel om en undersökning gjord av ett läkemedelsbolag och nästa dag om en ny banbrytande medicin framtagen av samma bolag. Men de kritiska frågorna lyste med sin frånvaro.”

Radioprogrammet Medierna 27 juli 2019.

Vitaminer finns i mat

Intressant avsnitt av Vetenskapens värld igår. De visar på hur sjuk man kan bli om man inte får i sig tillräckligt med vitaminer och samtidigt hur farligt det kan bli om man äter för mycket vitaminer. Det är en fråga om dosering. TV-programmet Sanningen om vitaminer – Vetenskapens värld kan ses till och med den 18 september 2019.

Riktigt förvånad blev jag att man i dag har personer i USA som lider av skörbjugg. En sjudom som enkelt kan botas genom att äta tillräckligt med c-vitamin, ibland kan en apelsin om dagen vara tillräckligt. Men att personer i USA i dag får sjukdomen för att de äter mat som inte innehåller tillräckligt med näring är skrämmande. Jag trodde att skörbjugg endast fortfarande drabbade fattiga delar av världen, men även tydligen andra delar av världen. Det är tydligen inte enbart en fråga om ekonomi.

I programmet visas hur kunskapen om vitaminer endast har funnits i ett hundratal år och hur svåra sjukdomar som numera kan undvikas enbart genom att se till att få näringsriktig mat. Om man är frisk i övrigt är de vitaminer man får i sig i näringsriktig kost tillräckligt, man behöver inte ytterligare vitaminer i tablettform. Att äta rätt och balanserad mat regelbundet gör mig fri från migrän, men jag är också glad att det är den kosten som ger mig mycket näring.

Enligt Livsmedelsverket har senare års stora kontrollerade studier upprepade gånger visat att extra tillskott av vitaminer till människor som redan får i sig tillräckligt med näringsämnen, vitaminer och mineraler från maten inte har några positiva hälsoeffekter. De har funnit att det till och med vara skadligt i vissa fall. Det kan handla om en liten marginal mellan vad som är nyttigt för kroppen och vad som kan vara skadligt, ett exempel på detta är A-vitamin. Se Livsmedelsverkets information om Vitaminer och antioxidanter.

Kristina Ahlström
20 augusti 2019

Öppet brev till DN om brist på granskning

med anledning av två artiklar om migrän 19 och 20 juli 2019.

Den 19 och 20 juli publicerar DN två artiklar om migrän. Bakgrunden anges vara en undersökning som beställts av ett läkemedelsbolag, enligt DN ”en omfattande internationell undersökning” av drygt 11 000 migrän drabbade personer i Sverige och ett 30-tal andra länder. Ingenstans i artiklarna anges vilken undersökning som avses eller hur jag kan ta del av den när DN inte granskar undersökningen. 

DN låter migränpatienter som har fått prova ett nytt läkemedel med bra resultat berättar om detta samt en migränpatient som inte fått det nya läkemedlet som får berätta om detta och andra läkemedel hon använder. Ingen hänvisning till någon studie om dessa läkemedels vetenskapligt bevisade effekt.

En liten brasklapp skrivs i en kolumn den 19 juli i anslutning till artikeln: ”Det är bra att ha i bakhuvudet att undersökningen är utförd på uppdrag av läkemedelsföretaget Novartis. Bolaget ligger bakom ett nytt läkemedel mot svår kronisk migrän och har så klart ett intresse av att lyfta fram situationen för dessa patienter. Dessutom baseras den svenska delen av undersökningen på ett litet antal patienter, men de är i linje med de internationella resultatet.” 

Borde inte denna tanke funnits hos den reportern och medfört en granskning av innehållet i de uppgifter som lämnades av patienter och forskare samt läkemedelsbolag?

Granskning av läkemedel mot migrän och forskning om migrän lyser med sin frånvaro i DNs artiklar.

Som framgångsrikt hjälpt mot migrän av en läkemedelsfri metod frågar jag därför DN:

– Varför finns inte någon faktagranskning med i dessa två artiklar om migrän?

– På vilket sätt tycker ni att ni granskar uppgifter från läkemedelsbolag och forskare?

– I DN:s målsättning står det att tidningen ”verkar i en humanistisk upplysningstradition”. På vilket sätt är migränartiklarna ett uttryck för en humanistisk upplysningstradition?

Stockholm den 16 augusti 2019

Kristina Ahlström
grundare av MI Migrän Info AB som inte sponsras av läkemedelsbolag

PS efter det att jag skrivit ovanstående fick jag tips om radioprammet Mediernas granskning av DN:s artiklar. Se här:  Radioprogrammet Medierna 27 juli 2019. DS

Har DNs faktagranskning semester?

Med anledning av artiklar om migrän i DN den 19 och 20 juli 2019.

Fredagen den 19 juli och lördagen den 20  juli publicerade DN två stora artiklar om migrän. Stor bild på första sidan och två hela uppslag på tidningens sidor 6–7. Någon beskrivning av andra metoder än läkemedel syns inte i artiklarna. Att en metod helt utan läkemedel har hjälpt flera personer informeras inte heller om. Hur kommer det sig att DN rapporterar om läkemedel mitt i sommaren?

DN hänvisar till en undersökning som beställts av ett läkemedelsbolag, enligt DN ”en omfattande internationell undersökning” av drygt 11 000 migrän drabbade personer i Sverige och ett 30-tal andra länder. Ingenstans i artiklarna anges vilken undersökning som avses eller hur jag som läsare kan ta del av den. 

Enligt artikeln beskriver undersökningen hur stort lidande migrän är för patienterna och deras anhöriga, men det är då verkligen ingen nyhet. Varför görs en sådan undersökning? Detta är intressant att ta reda på eftersom läkemedelsbolag inte får göra reklam direkt till patienter. Däremot får tydligen patienter uttala sig om läkemedel utan att det anses vara reklam.

DN borde varit särskilt uppmärksamma varför undersökningen genomförts och redovisat mer om detta. Men det är mitt i sommaren och inför en helg – faktagranskningen kanske hade semester? 

I artikeln fredagen den 19 juli intervjuas en migränpatient som berättar hur sjuk hon varit. Nu ”ställer hon hoppet till ett nytt förebyggande läkemedel”. Eftersom medicinen ”ännu inte är statligt subventionerad” får hon ta av sin sjukpenning och andra i sin omgivningen som stöttar henne för att prova medicinen. DN redovisar inte varför medicinen inte är statligt subventionerad, redovisar inte vilka studier som finns om detta läkemedel, redovisar inte vad dessa studier har visat – och anger inte ens vilka studier det är. Jag får ingen information om hur jag kan kontrollera dessa uppgifter. Kanske DN inte heller har dem, det förklarar i så fall varför de inte redovisar någon granskning av detta. Det kanske är så att läkemedlet inte alls visat så goda resultat som DN skriver. 

En medicinreporter skriver i en kolumn intill artikeln: ”Det är bra att ha i bakhuvudet att undersökningen är utförd på uppdrag av läkemedelsföretaget Novartis. Bolaget ligger bakom ett nytt läkemedel mot svår kronisk migrän och har så klart ett intresse av att lyfta fram situationen för dessa patienter. Dessutom baseras den svenska delen av undersökningen på ett litet antal patienter, men de är i linje med de internationella resultatet.” 

Absolut är det bra ”att ha i bakhuvudet” men är det jag som läsare som ska ha det? Varför ska inte reportern som gjort reportaget ha det? Det märks i alla fall inte i artikeln. 

I artikeln den 20 juli anges att bakom de nya läkemedlen finns en svensk professor och forskare. Ett av de nya läkemedlen bygger på hans upptäckt. Enligt artikeln har det nya läkemedlet inneburit att en fjärdedel av alla patienter helt blivit av med sin migrän, hälften blivit bättre och en fjärdedel tycks inte påverkas alls. Men det finns inte någon hänvisning till vilken studie där detta resultat finns. Varifrån kommer uppgiften om dessa resultat? Professorn berättar för DN om en patient som hört av sig till honom och berättat hur bra han har blivit av medicinen. Varför kan en professor hänvisa till anekdoter, enskilda personers berättelser, medan DN inte är intresserad av att redovisa hur jag och flera med mig är hjälpta från denna smärtsamma sjukdom och på ett dessutom för kroppen i övrigt hälsosamt sätt? – Vi håller blodsockret stabilt genom att framför allt äta bra mat reglebundet.

Den 20 juli berättas i DN om en migränpatient som inte fått prova det nya läkemedlet och en patient som behandlats med bra resultat av densamma. Ett resultat av artikeln kan väl bara bli att fler patienter besöker sjukvården får att få de nya läkemedlen, eller några av de andra läkemedlen som nämns i artikeln. Men det är oetiskt att patienterna inte får information om att det kan finnas en metod helt utan läkemedel som kanske kan hjälpa dem. Visserligen är den metoden inte utforskad tillräckligt men metoden i sig är ofarlig och dessutom i linje med rekommendationer om hälsosam livsstil. Stabilt blodsocker är bra även för icke migränpatienter.

Jag har väntat i 29 år på att denna metod jag följer ska utvärderas vetenskapligt. Så länge har jag varit fri från migrän om jag följt metoden. Hur länge ska det dröja innan detta uppmärksammas på allvar! Det är oetiskt att undanhålla patienterna information om att stabilt blodsocker kanske kan hjälpa dem i väntan på att metoden utvärderas vetenskapligt. Hur länge ska vi vänta på forskarna? Någon utvärdering av metoden verkar inte bli genomförd så länge inte heller media skriver om den. 

DN ska enligt egen uppgift verka i en humanistisk upplysningstradition. Enligt NE.se är upplysning en filosofisk och litterär riktning som framhävde det undersökande förnuftet i motsats till fördomar och tro på traditionella auktoriteter. Jag vet inte hur DN definierar sin upplysningstradition men jag tycker att definitionen i NE är bra. Det är dags för DN att granska forskning och behandling av migrän om de ska verka i en humanistisk upplysningstradition. 

Kristina Ahlström
grundare av MI Migrän Info AB som drivs utan sponsring av läkemedelsbolag