Jämförelse mellan olika förklaringar

Allmänt

Publicerat 2015-01-11, 18:32

Hämtat från Fri från migrän s. 107–108:

”Migrän anses vara ärftlig, vilket stämmer i min släkt. Jag är fjärde kända generationen med migrän i vår familj, mor, mormor och hennes mor har alla haft migrän. Det är vanligt när man pratar med andra migränpatienter att de också berättar om släktingar som har migrän.

Ärftlighet kan sannolikt förekomma både när det gäller nerver och kärl i huvudet, men också för bukspottkörteln, varför Rodolfo Lows teori inte kan anses strida mot uppgifter om att migränsjukdomen är ärftlig. Anlag för typ 2-diabetes anses vara ärftligt vilket kan tala för att bukspottkörtelns funktion är ärftlig. Vi ärver en körtel med anlag för att producera för mycket eller för lite insulin. Det låter rimligt.

Både den kända och okända typ 2-diabetesen har i en studie visat sig förekomma dubbelt så ofta bland män som hos kvinnor mellan fyrtiosex och sextiosex år. Uppgiften är intressant att jämföra med det faktum att fler kvinnor än män har migrän. Kan det vara så att de större hormonella svängningarna hos kvinnor ökar benägenheten att få migrän, men minskar benägenheten att få typ 2-diabetes?

Ett migränanfall kan föregås av förkänningar (aura), som oftast börjar som en synstörning inom ett litet område av synfältet med successiv utbredning inom en synfältshalva. Området omges av blixtrande sicksacklinjer. Ibland är aura en domningskänsla som inom loppet av minuter successivt drabbar hand, arm och en ansiktshalva. Aurafasen varar 15–30 minuter. Flertalet migränpatienter upplever dock ingen aura innan huvudvärken börjar, men många har migränanfall omväxlande med och utan aura. (NE.se)

Om man jämför känningar inför ett migränanfall med lindriga symptom på lågt blodsocker syns många likheter. Migränpatienter uppger ofta att de innan ett anfall känner sig trötta, irriterade, har svårigheter med koncentration och liknande problem.

Symtomen på lågt blodsocker kan variera från hunger, matthet, sömnighet, lätt irritation, känselstörningar, förvirring, till svettningar, oro, darrningar, koordinationsproblem, blekhet och huvudvärk.

Svettningar och darrningar har jag inget särskilt minne av att ha haft, men övriga symptom förknippar jag med känningar innan ett migränanfall.

Eftersom dessa symptom i stor utsträckning är desamma, skulle det kunna tala för att förkänningar av migränanfall egentligen är symptom på för lågt blodsocker. Om man korrigerar det låga blodsockret kan man kanske undvika själva anfallet. Jag har varit med om tillfällen då jag haft känningar, men sluppit anfall genom att äta något som stabiliserar blodsockret som pasta, grovt bröd eller fiberrika grönsaker. I sådana situationer tar jag inga risker med alkohol eller söta efterrätter.

I litteraturen nämns även att fysisk ansträngning i olika former kan utlösa migränanfall. Det har jag inte varit med om sedan jag lagt om kosten. Om jag däremot fått känningar har de blivit värre vid fysisk aktivitet. Under ett migränanfall är det uteslutet att anstränga sig fysiskt. I sådana lägen gäller att vila.

Även här kanske det finns ett samband med måltiderna. Vid träning blir det mat på andra tider och näringstillförseln kanske inte blir optimal.”

Behandling av migrän

Allmänt, Läkemedel

Hämtat från Fri från migrän s. 99–100:

”I behandlingsråd för migrän nämns som första regel regelbundna sömn- och matvanor samt att undvika andra faktorer som anses utlösa migränanfall. Sedan nämns att många individer med migrän kan ha nytta av att träna avslappning och antistress samt akupunkturbehandling. Därefter redovisas alla läkemedel.

Det är en klar tyngdpunkt på läkemedel i redovisningar om migränbehandling och vid besök i sjukvården. Ingen förklaring eller beskrivning lämnas av vad som menas med regelbundna mat- och sömnvanor.

Bland neurologer tycks finnas ett motstånd mot att tala om kost som behandling. De arbetar med medicin och inte kost. I ett presentationsmaterial som visats vid ett möte som arrangerats av Migränsällskapet nämns andra behandlingar än läkemedel men presentationen innehåller till övervägande del information om läkemedel. Någon konkret beskrivning av vad andra behandlingsmetoder än läkemedel innebär lämnas inte. Avslutningsvis informeras om de sex läkemedelsbolag som sponsrat mötet.

Det finns inget läkemedel som botar en migränpatient eller ger fullständig smärtlindring. Läkemedlen anges kunna lindra anfallen och minska antalet anfall. I många fall är det för sent att ta läkemedel för att de överhuvudtaget ska ge effekt.

Det är som regel alltid en risk för biverkningar när man tar läkemedel. Vid svår smärta överväger vinsten med att slippa smärtan även om det finns en risk för biverkan. Man får göra en avvägning mellan läkemedlets effekt och risken för biverkan och hur allvarlig biverkan är samt risken för densamma.

Vissa läkemedel kan ge biverkningar som koncentrationssvårigheter och dubbelseende vilket även är symptom på migrän.

Det blir svårt när flera läkemedel behöver användas samtidigt. Ofta vet sjukvården inte effekten av kombinationen av läkemedel då dessa oftast testas ett och ett.

Läkemedelsverket utfärdar regler om hur läkemedel får förskrivas i Sverige. De gör en nytta-kontra-risk-bedömning. Nyttan av läkemedlet måste överväga eventuell risk för att patienten skadas.”

Beskrivning av boken Fri från migrän

Boken Fri från migrän

Fri från migrän högupplöst

Hämtat från Fri från migrän 2014  s. 15–16:

”Kapitlen i boken kan läsas fristående. Du som vill veta hur mor och jag har blivit besvärsfria, vilken teori som ligger bakom detta och få tips för att följa metoden, kan läsa de första fem kapitlen. Du kan hoppa över kapitlet Migrän utan smärta om du inte är intresserad av de medicinska förklaringarna. Om du vill veta mer om vad den konventionella medicinen anser om migrän kan du läsa kapitlet Sjukvården och migränbehandling.

Genomgående jämförs Rodolfo Lows kostråd med de kostråd som Livsmedelsverket lämnar för att hålla blodsockret stabilt, vilka jag ser som en utveckling av hans kostråd. Vill du testa metoden finns  i appendix en testmeny att prova i två veckor.

I kapitlet Analys av medicinska förklaringar analyseras vanliga förklaringar inom den etablerade medicinen och jämförs med Rodolfo Lows teori.

I kapitlen Reflektioner över forskning och Reflektioner över sjukdomar reflekterar jag allmänt över forskning och sjukdomar; egna iakttagelser jämfört med forskningsresultat inom andra områden.

Därefter lämnas i kapitlet Vad ska vi göra? förslag på åtgärder. I kapitlet Uppmaning finns uppmaningar till åtgärder. Därefter följer förklaring av ord och termer.

I appendixet beskrivs kortfattat hur staten är organiserad beträffande hälso- och sjukvårdsarbetet. Här finns även en kort beskrivning av några betydande aktörer inom området samt beskrivning av läkemedelsförsäljning. Efter Appendix finns testmenyn.

Härefter följer källor och noter. I noterna finns hänvisningar till olika källor; dokumentens fullständiga namn återfinns i källförteckningen. Noterna innehåller även tips på vidare läsning och kommentarer.

Sist i boken finns ett person- och sakregister.”

Rodolfo Low: Migrän en biokemisk reaktion

Allmänt

”Professor Rodolfo Low var kemist och hade migrän. Han sökte efter en förklaring till sin huvudvärk och till slut fann han den. Rodolfo Low lät utföra tusentals laboratorieprov och han upptäckte att över nittio procent av de migränpatienter som följde hans rekommendationer blev och förblev friska. Han menar att migrän varken är en mental eller en känslomässig sjukdom utan en felaktig biokemisk reaktion, som borde behandlas som en sådan.

Rodolfo Low blev som forskare inbjuden till USA av dr Fredric Pullen som fann hans resultat överraskande och hans testade teorier logiska och lättförståeliga. Vad som var svårare att förstå var varför ingen av de många medicinska fakulteterna världen över kommit till samma slutsats. Enligt dr Fredric Pullen tycktes inom all vetenskap råda uppfattningen att svåra frågor alltid måste ha komplicerade svar och de enklaste lösningarna därför ignoreras. Enligt hans förmenande hade Rodolfo Low funnit ett relativt enkelt svar på en svår fråga.

Titeln på Rodolfo Lows bok är Victory over Migraine och den gavs ut i USA 1987 av förlaget Henry Holt & Company. I sin bok redovisar han sina framgångsrika resultat. När boken gavs ut hade han själv varit besvärsfri i 20 år.”

(Hämtat från Fri från migrän s. 43.)

 DSC_0503

Migrän – en omvänd diabetes

Allmänt

”Enligt Rodolfo Low har migränpatienter en omvänd diabetes då bukspottkörteln överreagerar i vissa situationer och då producerar för mycket insulin. Denna överproduktion startar en kemisk process som frigör adrenalin varefter smärta utlöses i huvudet.

(Hämtat från Fri från migrän s. 44.)

Citrusfrukt

Mat

”I flera studier och i litteraturen nämns citrusfrukt som en faktor som kan utlösa ett migränanfall. Vad avses? En hel citrusfrukt, fruktjuice av citrus eller är det nektar med tillsatt socker? I vilket matsammanhang har man ätit eller druckit det?

För mig är det för det första stor skillnad mellan dessa tre olika livsmedel. En hel apelsin innehåller fibrer som gör att blodsockerstegringen inte blir så snabb som om jag dricker pressad fruktjuice. När det gäller juice är det också skillnad om det finns fibrer i eller om det är att likna vid saft, och om det finns tillsatt socker, vilket påverkar blodsockret snabbare än om man äter en hel frukt.

För det andra är det viktigt i vilket måltidssammanhang som jag äter en citrusfrukt. Jag kan äta en hel apelsin under förutsättning att jag äter den tillsammans med andra livsmedel som håller tillbaka en snabb stegring av blodsockret. Om jag kombinerar en apelsin med en skorpa med ost kan jag äta det som mellanmål, men aldrig bara en apelsin som mellanmål. Att dricka juice kräver mer mat för att dra ned stegringen av blodsockret så det gör jag inte mellan huvudmåltiderna. I stort sett dricker jag inte juice eftersom det är bättre att äta frukterna hela.

Mängden har också betydelse och måste vara i proportion till övriga livsmedel, särskilt för mellanmålen.”

(Hämtat från Fri från migrän (2014) s. 119.)

DSC_0491
En apelsin och en fullkornssmörgås blir ett bra mellanmål och håller blodsockret stabilt.

När kan man vara fysiskt aktiv?

Fysisk aktivitet

”När man ska äta regelbundet och samtidigt träna krävs det mer planering. Det blir ytterligare en faktor att hålla reda på. Till exempel kan jag inte träna innan jag äter frukost, lunch eller middag.

Råd till diabetiker om fysisk aktivitet kan ge vägledning när man vill hålla blodsockret stabilt. Samtidigt har diabetiker en möjlighet att justera sitt blodsocker med att ta extra insulin, vilket inte jag kan.

Diabetiker rekommenderas att motionera före en insulininjektion eller efter en måltid. Vid intensivt arbete som storstädning, snöskottning eller ansträngande idrott rekommenderas diabetiker att äta mer mat eller minska mängden insulin, eller bådadera. Vid motion eller tungt arbete som varar mer än en timme kan diabetiker behöva äta extra eller minska på insulindosen, eller bådadera.

Vi som inte kan tillföra insulin för att behålla en balans av blodsockret måste vara mer noggranna med val av tidpunkt när vi utför fysisk aktivitet och med vilken intensitet.”

(Hämtat från Fri från migrän s. 74.)

Botolinumtoxin

Läkemedel

”I dag kan även botulinumtoxin användas för behandling av kronisk migrän. Ämnet är mer känt under namnet Botox som är handelsnamnet på ett i Sverige godkänt läkemedel med botulinumtoxin typ A. Botulinumtoxin kallas en grupp närbesläktade nervgifter som produceras av en bakterie. Giftet är ett av de starkaste man känner till och har lagrats som kemiskt stridsmedel.

Botox ges lokalt som injektion i de muskelområden som ska påverkas, för huvudvärk i huvud och hals. Effekten av en injektion räcker cirka tre till fyra månader. Botox sägs minska symtom av kronisk migrän hos vuxna. Det verkar genom att delvis blockera nervimpulser i de muskler som injicerats och minskar kraftiga sammandragningar av dessa muskler.

Botox kan ges till patienter som har huvudvärk i femton dagar eller mer per månad av vilka minst åtta är dagar med migrän och som har svarat otillräckligt på eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Medlet används inte för akut migrän. När effekten börjar avta är det möjligt att behandla igen med medlet, men inte oftare än var tolfte vecka.

De vanligaste biverkningarna när Botox används för att behandla huvudvärk hos patienter med kronisk migrän räknas till tretton stycken. Först anges huvudvärk och därefter: migrän. Sedan följer hudutslag, klåda, smärta vid injektionsstället, muskelsvagheter i ansiktet, hängande ögonlock samt svaghet, smärta, kramp, stelhet och spändhet i musklerna.

I en studie vid HTA-centrum, Sahlgrenska sjukhuset, utvärderades användning av botulinumtoxin, förkortat BTX, vid kronisk migrän. Enligt undersökningen uppgick kostnaden för denna behandling till cirka tjugosextusen till tjugosjutusen kronor per patient och år.

Enligt slutsatserna i utvärderingen var det osäkert om BTX-injektionerna, i jämförelse med koksaltinjektionerna som kontrollgrupperna fått, minskade antalet dagar med huvudvärk eller behovet av akut medicinering och om behandlingen haft någon effekt på funktionsförmågan hos patienterna överhuvudtaget.

I jämförelse med koksaltinjektionerna visade injektionerna med BTX en liten reduktion eller ingen skillnad vad gäller antalet huvudvärksattacker. Det kunde inte uteslutas att koksaltinjektionerna i sig hade en positiv effekt utöver placeboeffekten hos patienterna.”

(Se vidare Health Technology Assessment HTA-rapport 2014:70. Hämtat från Fri från migrän s. 104–105.)

Betydelsen av fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet

”Inte bara regelbundna måltider utan även fysisk aktivitet påverkar blodsockret.

Regelbunden träning kan ses som en mirakelkur: man går ner i vikt, får bättre kondition och styrka samt förebygger, behandlar och i vissa fall botar sjukdomar. Träning ger också energi, förbättrar vår sömn, gör oss mer koncentrerade, stärker minnet och vårt immunförsvar. Man lever längre och blir yngre rent biologiskt.

Fysisk aktivitet har både hälsofrämjande och förebyggande egenskaper. En ökning av den fysiska aktiviteten tillhör de åtgärder som skulle ha den största positiva effekten på svenska folkets hälsa. Skulle alla följa rådet om minst en halvtimmes motion varje dag, exempelvis i form av en rask promenad, skulle svenska folkets hälsa förbättras avsevärt och sjukvårdskostnaderna minska dramatiskt. (Se FYSS 2008 s. 5.)

Efter en löptur på trettio minuter sjunker normalt blodsockret och håller sig på en lägre nivå under flera timmar efter träningen. Kroppen blir också bättre på att reglera blodsockret i upp till två dygn efter träningen. För ett mindre antal personer ökar blodsockret när de tränar.

En normal reaktion under själva träningen är att nivåerna av hormoner som adrenalin och kortisol ökar. Efter träningen sjunker nivåerna. De höjda nivåerna av adrenalin sjunker ganska snabbt. Däremot har kortisol ökat någon timme efter träningen för att därefter sjunka ordentligt. De låga nivåerna av kortisol kan hålla i sig under upp till två dygn efter träningen.

Yrkesföreningen för fysisk aktivitet tog 2003 fram en handbok för fysisk aktivitet både för förebyggande och behandling av sjukdomar: FYSS för alla. FYSS är tänkt som ett alternativ och komplement till läkemedelsbehandling samt ge förutsättningar för att förebygga sjukdomar. Namnet är en anspelning på FASS som innehåller läkemedel för behandling av sjukdomar.

Yrkesföreningar för fysisk aktivitet och Statens folkhälsoinstitut har tillsammans tagit fram FYSS 2008. Denna version vänder sig framförallt till hälso- och sjukvården vid förskrivning av fysisk aktivitet samt kan användas som lärobok vid högskolor och universitet. Den finns även tillgänglig på nätet.”

(Hämtat från Fri från migrän s. 58–59.)