Kategoriarkiv: Läkemedel

Läkemedel och blodsocker

Allmänt, Läkemedel

Att avgöra vilka läkemedel som påverkar blodsockret och som jag bör undvika för att inte få migrän, är inte lätt. Jag gjorde ett misstag med astmamedicin 2006. Då fick jag mitt värsta anfall någonsin. Hade en kraftig luftvägsinfektion och fick på vårdcentralen prova en astmamedicin. ”Ta dubbel dos när du börjar och sedan enligt rekommendationen.” sa läkaren. Jag var dålig och glömde ställa min fråga om påverkan på blodsockret. Trodde kanske också att han kom ihåg att jag sagt det tidigare till honom,  han visste om att jag höll blodsockret stabilt.

Väl hemma tog jag en dubbel dos och la mig att vila, halsen blev bra i halsen, som en nybonat golv, gick lätt att andas både in och ut. Fortsatte att ta enligt angiven dosering, men fick  känning och därefter började ett kraftigt migränanfall. Först tänkte jag inte på medicinen, men undrade vad jag gjort som var annorlunda. Infektion kan i sig påverka blodsockret, jag var sängliggande och inte i rörelse som vanligt. Men vad var mer förändrat? Då kom jag på medicinen och kolla med FASS den innehöll något som påverkade blodsockret,och så var det cortison fanns i. Slutade direkt och blev förstås sämre i halsen, men migränen minskade men sammanlagt hade jag migrän i tre dygn. Värsta anfallet jag haft någonsin.

Sedan dess är jag mycket noga med att höra vad som påverkar blodsockret när jag ska få någon medicin. När det gäller receptbelagda läkemedel så frågar jag alltid (utom den gången 2006 då jag var sjuk) om medlet påverkar blodsockret, och även om läkaren inte tror på min metod för att vara fri från migrän – så kollar de noga. När det gäller medicin man själv kan köpa frågar jag apotekspersonalen, men det är inte alltid lätt att få rätt information.

Acetylsalicylsyra vet jag sedan tidigare påverkar blodsockret, finns i enkla receptfria läkemedel för smärtlindring bland annat. Och cortison påverkar. –  Tänk om de ändå vill forska på denna metod – då kunde vi undvika dessa fallgropar. Diabetiker kan hantera påverkan på blodsockret genom justera sitt insulin, vilket inte jag kan.

För längesedan ringde jag en läkemedelsupplysning och de hade tillgång till mer information än vad man kan läsa sig till i FASS. En gång fick jag svar att medlet som jag känt av inte hade någon anteckning om påverkan på blodsocker men att det fanns studier på möss som visade det, men det var för tidigt att säga något säkert. Jag undviker allt som inte är helt säkert. Som tur är för mig har jag inte varit sjukare än att jag kunnat avstå läkemedlet eller att det har funnits ett alternativ.

På 1177 hittade jag i dag denna upplysning:

”Du kan alltid fråga om läkemedel på ett apotek. Du kan även ringa Läkemedelsupplysningen som har öppet helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.”

Se mer på Läkemedelsupplysningens webbplats.

Kristina Ahlström

Fråga doktorn SVT – inget om stabilt blodsocker!

Allmänt, Forskning, Läkemedel

Har precis sett senaste avsnittet av Fråga doktorn på SVT. Tema Migrän. 45 minuter om hur svår sjukdomen är – håller med om att den är fruktansvärd. De redovisar teorier om vad som händer i hjärnan vid anfall och berättar om behandling med läkemedel. Två personer med migrän berättar om hur sjuka de varit, men nu är de bättre med hjälp av läkemedel, men de är inte helt bra.

De redovisar inte vilka forskningstudier som finns om dessa läkemedel eller om vilket resultat de visat. De medverkande talar endast om att det är ”bra” läkemedel, inte hur många som blir hjälpta enligt studierna.

Jag hör en mening om livsstilsfrågor i programmet, ordet regelbundenhet används en gång.

Jag är så tacksam för att jag för 33 år sedan läste en bok om den metod som sedan har gett mig så många år utan migrän. Jag vet att det finns flera andra som också är hjälpa. Varför vill de aldrig fråga oss om hur vi gör för att vara friska? Det skulle kunna inspirera andra att prova en helt biverkningsfri metod, och kanske bli bra. Det skulle kunna ge hopp.

Utan en vetenskaplig utvärdering av metoden vet vi inte om Rodolfo Lows teorier stämmer. Men att metoden är framgångsrik kan jag och flera intyga. Stabilt blodsocker är vägledningen. Det nämndes inte med ett ord i programmet.

Varför kan de inte ens säga att det finns personer som säger sig bli bra med stabilt blodsocker, men det är inte vetenskapligt utvärderat men ofarlig att prova. Varför undanhåller de svårt sjuka den informationen?!

De som lider svårt av migrän har rätt att veta att det kanske finns hopp för dem med denna metod. Jag tycker det är oetiskt att undanhålla svårt sjuka migränpatienter denna information.

Du som också är hjälpt som jag av stabilt blodsocker. Skriv till Fråga doktorn och be dem berätta om det. Någon gång måste de förstå att vi är många som blivit hjälpta.

Hälsningar

Kristina Ahlström

Öppet brev till DN om brist på granskning

Allmänt, Forskning, Läkemedel, Media

med anledning av två artiklar om migrän 19 och 20 juli 2019.

Den 19 och 20 juli publicerar DN två artiklar om migrän. Bakgrunden anges vara en undersökning som beställts av ett läkemedelsbolag, enligt DN ”en omfattande internationell undersökning” av drygt 11 000 migrän drabbade personer i Sverige och ett 30-tal andra länder. Ingenstans i artiklarna anges vilken undersökning som avses eller hur jag kan ta del av den när DN inte granskar undersökningen. 

DN låter migränpatienter som har fått prova ett nytt läkemedel med bra resultat berättar om detta samt en migränpatient som inte fått det nya läkemedlet som får berätta om detta och andra läkemedel hon använder. Ingen hänvisning till någon studie om dessa läkemedels vetenskapligt bevisade effekt.

En liten brasklapp skrivs i en kolumn den 19 juli i anslutning till artikeln: ”Det är bra att ha i bakhuvudet att undersökningen är utförd på uppdrag av läkemedelsföretaget Novartis. Bolaget ligger bakom ett nytt läkemedel mot svår kronisk migrän och har så klart ett intresse av att lyfta fram situationen för dessa patienter. Dessutom baseras den svenska delen av undersökningen på ett litet antal patienter, men de är i linje med de internationella resultatet.” 

Borde inte denna tanke funnits hos den reportern och medfört en granskning av innehållet i de uppgifter som lämnades av patienter och forskare samt läkemedelsbolag?

Granskning av läkemedel mot migrän och forskning om migrän lyser med sin frånvaro i DNs artiklar.

Som framgångsrikt hjälpt mot migrän av en läkemedelsfri metod frågar jag därför DN:

– Varför finns inte någon faktagranskning med i dessa två artiklar om migrän?

– På vilket sätt tycker ni att ni granskar uppgifter från läkemedelsbolag och forskare?

– I DN:s målsättning står det att tidningen ”verkar i en humanistisk upplysningstradition”. På vilket sätt är migränartiklarna ett uttryck för en humanistisk upplysningstradition?

Stockholm den 16 augusti 2019

Kristina Ahlström
grundare av MI Migrän Info AB som inte sponsras av läkemedelsbolag

PS efter det att jag skrivit ovanstående fick jag tips om radioprammet Mediernas granskning av DN:s artiklar. Se här:  Radioprogrammet Medierna 27 juli 2019. DS

Har DNs faktagranskning semester?

Allmänt, Forskning, Läkemedel

Med anledning av artiklar om migrän i DN den 19 och 20 juli 2019.

Fredagen den 19 juli och lördagen den 20  juli publicerade DN två stora artiklar om migrän. Stor bild på första sidan och två hela uppslag på tidningens sidor 6–7. Någon beskrivning av andra metoder än läkemedel syns inte i artiklarna. Att en metod helt utan läkemedel har hjälpt flera personer informeras inte heller om. Hur kommer det sig att DN rapporterar om läkemedel mitt i sommaren?

DN hänvisar till en undersökning som beställts av ett läkemedelsbolag, enligt DN ”en omfattande internationell undersökning” av drygt 11 000 migrän drabbade personer i Sverige och ett 30-tal andra länder. Ingenstans i artiklarna anges vilken undersökning som avses eller hur jag som läsare kan ta del av den. 

Enligt artikeln beskriver undersökningen hur stort lidande migrän är för patienterna och deras anhöriga, men det är då verkligen ingen nyhet. Varför görs en sådan undersökning? Detta är intressant att ta reda på eftersom läkemedelsbolag inte får göra reklam direkt till patienter. Däremot får tydligen patienter uttala sig om läkemedel utan att det anses vara reklam.

DN borde varit särskilt uppmärksamma varför undersökningen genomförts och redovisat mer om detta. Men det är mitt i sommaren och inför en helg – faktagranskningen kanske hade semester? 

I artikeln fredagen den 19 juli intervjuas en migränpatient som berättar hur sjuk hon varit. Nu ”ställer hon hoppet till ett nytt förebyggande läkemedel”. Eftersom medicinen ”ännu inte är statligt subventionerad” får hon ta av sin sjukpenning och andra i sin omgivningen som stöttar henne för att prova medicinen. DN redovisar inte varför medicinen inte är statligt subventionerad, redovisar inte vilka studier som finns om detta läkemedel, redovisar inte vad dessa studier har visat – och anger inte ens vilka studier det är. Jag får ingen information om hur jag kan kontrollera dessa uppgifter. Kanske DN inte heller har dem, det förklarar i så fall varför de inte redovisar någon granskning av detta. Det kanske är så att läkemedlet inte alls visat så goda resultat som DN skriver. 

En medicinreporter skriver i en kolumn intill artikeln: ”Det är bra att ha i bakhuvudet att undersökningen är utförd på uppdrag av läkemedelsföretaget Novartis. Bolaget ligger bakom ett nytt läkemedel mot svår kronisk migrän och har så klart ett intresse av att lyfta fram situationen för dessa patienter. Dessutom baseras den svenska delen av undersökningen på ett litet antal patienter, men de är i linje med de internationella resultatet.” 

Absolut är det bra ”att ha i bakhuvudet” men är det jag som läsare som ska ha det? Varför ska inte reportern som gjort reportaget ha det? Det märks i alla fall inte i artikeln. 

I artikeln den 20 juli anges att bakom de nya läkemedlen finns en svensk professor och forskare. Ett av de nya läkemedlen bygger på hans upptäckt. Enligt artikeln har det nya läkemedlet inneburit att en fjärdedel av alla patienter helt blivit av med sin migrän, hälften blivit bättre och en fjärdedel tycks inte påverkas alls. Men det finns inte någon hänvisning till vilken studie där detta resultat finns. Varifrån kommer uppgiften om dessa resultat? Professorn berättar för DN om en patient som hört av sig till honom och berättat hur bra han har blivit av medicinen. Varför kan en professor hänvisa till anekdoter, enskilda personers berättelser, medan DN inte är intresserad av att redovisa hur jag och flera med mig är hjälpta från denna smärtsamma sjukdom och på ett dessutom för kroppen i övrigt hälsosamt sätt? – Vi håller blodsockret stabilt genom att framför allt äta bra mat reglebundet.

Den 20 juli berättas i DN om en migränpatient som inte fått prova det nya läkemedlet och en patient som behandlats med bra resultat av densamma. Ett resultat av artikeln kan väl bara bli att fler patienter besöker sjukvården får att få de nya läkemedlen, eller några av de andra läkemedlen som nämns i artikeln. Men det är oetiskt att patienterna inte får information om att det kan finnas en metod helt utan läkemedel som kanske kan hjälpa dem. Visserligen är den metoden inte utforskad tillräckligt men metoden i sig är ofarlig och dessutom i linje med rekommendationer om hälsosam livsstil. Stabilt blodsocker är bra även för icke migränpatienter.

Jag har väntat i 29 år på att denna metod jag följer ska utvärderas vetenskapligt. Så länge har jag varit fri från migrän om jag följt metoden. Hur länge ska det dröja innan detta uppmärksammas på allvar! Det är oetiskt att undanhålla patienterna information om att stabilt blodsocker kanske kan hjälpa dem i väntan på att metoden utvärderas vetenskapligt. Hur länge ska vi vänta på forskarna? Någon utvärdering av metoden verkar inte bli genomförd så länge inte heller media skriver om den. 

DN ska enligt egen uppgift verka i en humanistisk upplysningstradition. Enligt NE.se är upplysning en filosofisk och litterär riktning som framhävde det undersökande förnuftet i motsats till fördomar och tro på traditionella auktoriteter. Jag vet inte hur DN definierar sin upplysningstradition men jag tycker att definitionen i NE är bra. Det är dags för DN att granska forskning och behandling av migrän om de ska verka i en humanistisk upplysningstradition. 

Kristina Ahlström
grundare av MI Migrän Info AB som drivs utan sponsring av läkemedelsbolag


    Botulism – matförgiftning

    Allmänt, Läkemedel

    Före jul 2017 rapporterades om att  fyra personer i en familj i Göteborgsområdet hade drabbats av botulism, en ovanlig men allvarlig form av matförgiftning. En möjlig smittkälla är orena grönsaker, rapporterade P4 Göteborg.

    – Det är oerhört ovanligt, det är enstaka fall per år i Sverige kanske. Men internationellt sett är det betydligt vanligare, säger Leif Dotevall, smittskyddsläkare i Göteborg, till radiokanalen.

    – Botulism orsakas av ett nervgift, bildat av en bakterie som kan finnas bland annat i jord, på växter och i vissa fiskar. Förgiftningen, som kan vara livshotande, har symptom som exempelvis muntorrhet, synförändringar och muskelsvaghet. Sedan 1969 har bara knappt 20 fall av botulism rapporterats i Sverige, skriver Västra Götalandsregionen i ett pressmeddelande.

    Göteborgsposten 19 december 2017

    Terapitrappan

    Allmänt, Boken Fri från migrän - handboken, Läkemedel, Praktiska tips

    Nu kan du läsa mer om Läkemedelsbokens Terapitrappa vid migrän här.

    Intressant att läsa om de första stegen i behandling av migrän, att de är utan läkemedel, men hur mycket hjälp får patienterna med sådan behandling? Får man någon hjälp alls eller förutsätts man sköta det själv?

    Att som jag hålla blodsockret stabilt har hjälpt flera andra att bli fria från sin migrän, utan hjälp från sjukvården. Men alla klarar inte att prova metoden själv. Då även läkemedel och hormoner samt fysisk aktivitet påverkar kan man behöva råd av medicinskt kunniga om hur man håller blodsockret stabilt i de fall man måste medicinera eller ta hormoner.

    Innan metoden är utvärderad vetenskapligt får man försöka själv. Tips finns i Fri från migrän– Handboken, se här. Du kan också söka upp en dietist och få hjälp när det gäller kosten. Det är värt att prova om du har migrän – metoden med stabilt blodsocker har inga biverkningar.

    Kristina Ahlström

    Hälso- och sjukvård = ?

    #Blogg100, Allmänt, Hälso- och sjukvård, Läkemedel

    Vad som är hälso- och sjukvård anges i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt dess första paragraf åtgärder för att ”medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador” till hälso- och sjukvården. Målet anges i andra paragrafen till ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”.

    Det första man kan fundera över är varför det så sällan talas om hälso- och sjukvården, utan oftast om enbart ”sjukvård”. Hälsan försvinner ofta. Frågan är om det är åtgärder för att förebygga sjukdomar och skador som försvunnit och att kvar står att utreda och behandla sjukdomar.

    När det gäller migrän ges en del förebyggande åtgärder i form av läkemedel, men vart tar livsstilsförändringar vägen? Varifrån kommer fokuseringen på läkemedel när det gäller hälso- och sjukvård? ”Medicinskt” måste väl betyda mer än läkemedel? Om målet är en god hälsa?

    Själv är jag fri från migrän så länge jag håller blodsockret stabilt, vilket är en metod jag följt i över 25 år. Men fortfarande känner inte hälso- och sjukvården till denna metod, i vart fall informerar de inte patienterna om den. Men är det etiskt godtagbart? En metod som om den fungerar hjälper migränpatienter att bli fria från migrän, helt utan biverkningar, är det inte etiskt försvarbart att informera om den?

    Om hälso- och sjukvården inte vill informera om en så hälsosam metod utan de har sett mer vetenskapligt stöd, då får de se till att metoden utvärderas. Att inte verka för att så sker, och fortsätta undanhålla patienterna denna information – det är inte acceptabelt.

    Kristina Ahlström
    #Blogg100

    Biverkningar eller bonusverkningar

    #Blogg100, Allmänt, Läkemedel

    Vid behandling av migrän med läkemedel finns det biverkningar. Eller rättare sagt risk för biverkningar, för det är inte alla som får biverkningar av läkemedlet.

    Med biverkning avses vanligen en icke avsedd (vanligen negativ) effekt av (läke)medel  redan när man tar det enligt en rekommenderad dos. Detta enligt ne.se.

    Jag som håller mig fri från migrän genom min livsstil har inga biverkningar av detta. När läsare av min bok  hör av sig och berättar om  hur bra de mår påminns jag om alla andra positiva effekter metoden har. När man håller blodsockret stabilt, när man äter regelbundet blir man piggare, klarare i tanken och orkar mer, många går dessutom ner i vikt.  Kan det vara bättre?

    Enligt ne.se är bonus en modern bildning av latinets boʹnus som betyder god. Termen innefattar olika former av gottgörelser och belöningar, tillägg, återbäringar eller rabatter av något slag. Jag skulle säga att de positiva effekterna av att hålla blodsockret stabilt förutom att slippa migrän är en bonus. Man kan säga att metoden har bonusverkningar.

    Regelbundna måltider, för min del tre huvudmål och tre mellanmål, varje dag kan tyckas svårt innan man provat, men det blir till snabbt en vana. När jag gör iordning frukosten planerar jag mina måltider för dagen. Kommer jag att vara på kontoret? Äter jag lunch ute på restaurang? Behöver jag ha mellanmål med mig till konferensen eller mötet? Behöver jag ta med mig skivade morötter för att förstärka en enkel middag innan aktiviteten på kvällen? En snabb titt i kalendern visar mig vad jag behöver ta med mig. Det har blivit en vana under de 25 år som jag har praktiserat denna metod. Vinsten att inte ha migrän är obetalbar.

    Metoden måste utvärderas vetenskapligt snart och innan dess kan jag bara uppmana alla med migrän att prova metoden. För om man vet att det är migrän man har är det helt ofarlig att prova, det är ingen risk för biverkningar – bara chanser till bonusverkningar. Prova 14 dagar och se om du också märker effekt.

    Kristina Ahlström

    #Blogg100 #migräninfo

    Behandling av migrän

    Allmänt, Läkemedel

    Hämtat från Fri från migrän s. 99–100:

    ”I behandlingsråd för migrän nämns som första regel regelbundna sömn- och matvanor samt att undvika andra faktorer som anses utlösa migränanfall. Sedan nämns att många individer med migrän kan ha nytta av att träna avslappning och antistress samt akupunkturbehandling. Därefter redovisas alla läkemedel.

    Det är en klar tyngdpunkt på läkemedel i redovisningar om migränbehandling och vid besök i sjukvården. Ingen förklaring eller beskrivning lämnas av vad som menas med regelbundna mat- och sömnvanor.

    Bland neurologer tycks finnas ett motstånd mot att tala om kost som behandling. De arbetar med medicin och inte kost. I ett presentationsmaterial som visats vid ett möte som arrangerats av Migränsällskapet nämns andra behandlingar än läkemedel men presentationen innehåller till övervägande del information om läkemedel. Någon konkret beskrivning av vad andra behandlingsmetoder än läkemedel innebär lämnas inte. Avslutningsvis informeras om de sex läkemedelsbolag som sponsrat mötet.

    Det finns inget läkemedel som botar en migränpatient eller ger fullständig smärtlindring. Läkemedlen anges kunna lindra anfallen och minska antalet anfall. I många fall är det för sent att ta läkemedel för att de överhuvudtaget ska ge effekt.

    Det är som regel alltid en risk för biverkningar när man tar läkemedel. Vid svår smärta överväger vinsten med att slippa smärtan även om det finns en risk för biverkan. Man får göra en avvägning mellan läkemedlets effekt och risken för biverkan och hur allvarlig biverkan är samt risken för densamma.

    Vissa läkemedel kan ge biverkningar som koncentrationssvårigheter och dubbelseende vilket även är symptom på migrän.

    Det blir svårt när flera läkemedel behöver användas samtidigt. Ofta vet sjukvården inte effekten av kombinationen av läkemedel då dessa oftast testas ett och ett.

    Läkemedelsverket utfärdar regler om hur läkemedel får förskrivas i Sverige. De gör en nytta-kontra-risk-bedömning. Nyttan av läkemedlet måste överväga eventuell risk för att patienten skadas.”

    Botolinumtoxin

    Läkemedel

    ”I dag kan även botulinumtoxin användas för behandling av kronisk migrän. Ämnet är mer känt under namnet Botox som är handelsnamnet på ett i Sverige godkänt läkemedel med botulinumtoxin typ A. Botulinumtoxin kallas en grupp närbesläktade nervgifter som produceras av en bakterie. Giftet är ett av de starkaste man känner till och har lagrats som kemiskt stridsmedel.

    Botox ges lokalt som injektion i de muskelområden som ska påverkas, för huvudvärk i huvud och hals. Effekten av en injektion räcker cirka tre till fyra månader. Botox sägs minska symtom av kronisk migrän hos vuxna. Det verkar genom att delvis blockera nervimpulser i de muskler som injicerats och minskar kraftiga sammandragningar av dessa muskler.

    Botox kan ges till patienter som har huvudvärk i femton dagar eller mer per månad av vilka minst åtta är dagar med migrän och som har svarat otillräckligt på eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Medlet används inte för akut migrän. När effekten börjar avta är det möjligt att behandla igen med medlet, men inte oftare än var tolfte vecka.

    De vanligaste biverkningarna när Botox används för att behandla huvudvärk hos patienter med kronisk migrän räknas till tretton stycken. Först anges huvudvärk och därefter: migrän. Sedan följer hudutslag, klåda, smärta vid injektionsstället, muskelsvagheter i ansiktet, hängande ögonlock samt svaghet, smärta, kramp, stelhet och spändhet i musklerna.

    I en studie vid HTA-centrum, Sahlgrenska sjukhuset, utvärderades användning av botulinumtoxin, förkortat BTX, vid kronisk migrän. Enligt undersökningen uppgick kostnaden för denna behandling till cirka tjugosextusen till tjugosjutusen kronor per patient och år.

    Enligt slutsatserna i utvärderingen var det osäkert om BTX-injektionerna, i jämförelse med koksaltinjektionerna som kontrollgrupperna fått, minskade antalet dagar med huvudvärk eller behovet av akut medicinering och om behandlingen haft någon effekt på funktionsförmågan hos patienterna överhuvudtaget.

    I jämförelse med koksaltinjektionerna visade injektionerna med BTX en liten reduktion eller ingen skillnad vad gäller antalet huvudvärksattacker. Det kunde inte uteslutas att koksaltinjektionerna i sig hade en positiv effekt utöver placeboeffekten hos patienterna.”

    (Se vidare Health Technology Assessment HTA-rapport 2014:70. Hämtat från Fri från migrän s. 104–105.)