Nu finns Fri från migrän till försäljning i Hedengrens bokhandel vid Stureplan i Stockholm. Kolla skyltfönstret!
månadsarkiv: december 2014
Fri från migrän nu hos Adlibris
Nu finns Fri från migrän även att köpa hos Adlibris.
Fri från migrän nu hos Bokus
Nu finns boken Fri från migrän att köpa hos nätbokhandeln bokus.com.
När kan man vara fysiskt aktiv?
”När man ska äta regelbundet och samtidigt träna krävs det mer planering. Det blir ytterligare en faktor att hålla reda på. Till exempel kan jag inte träna innan jag äter frukost, lunch eller middag.
Råd till diabetiker om fysisk aktivitet kan ge vägledning när man vill hålla blodsockret stabilt. Samtidigt har diabetiker en möjlighet att justera sitt blodsocker med att ta extra insulin, vilket inte jag kan.
Diabetiker rekommenderas att motionera före en insulininjektion eller efter en måltid. Vid intensivt arbete som storstädning, snöskottning eller ansträngande idrott rekommenderas diabetiker att äta mer mat eller minska mängden insulin, eller bådadera. Vid motion eller tungt arbete som varar mer än en timme kan diabetiker behöva äta extra eller minska på insulindosen, eller bådadera.
Vi som inte kan tillföra insulin för att behålla en balans av blodsockret måste vara mer noggranna med val av tidpunkt när vi utför fysisk aktivitet och med vilken intensitet.”
(Hämtat från Fri från migrän s. 74.)
Botolinumtoxin
”I dag kan även botulinumtoxin användas för behandling av kronisk migrän. Ämnet är mer känt under namnet Botox som är handelsnamnet på ett i Sverige godkänt läkemedel med botulinumtoxin typ A. Botulinumtoxin kallas en grupp närbesläktade nervgifter som produceras av en bakterie. Giftet är ett av de starkaste man känner till och har lagrats som kemiskt stridsmedel.
Botox ges lokalt som injektion i de muskelområden som ska påverkas, för huvudvärk i huvud och hals. Effekten av en injektion räcker cirka tre till fyra månader. Botox sägs minska symtom av kronisk migrän hos vuxna. Det verkar genom att delvis blockera nervimpulser i de muskler som injicerats och minskar kraftiga sammandragningar av dessa muskler.
Botox kan ges till patienter som har huvudvärk i femton dagar eller mer per månad av vilka minst åtta är dagar med migrän och som har svarat otillräckligt på eller är intoleranta mot profylaktiska migränläkemedel. Medlet används inte för akut migrän. När effekten börjar avta är det möjligt att behandla igen med medlet, men inte oftare än var tolfte vecka.
De vanligaste biverkningarna när Botox används för att behandla huvudvärk hos patienter med kronisk migrän räknas till tretton stycken. Först anges huvudvärk och därefter: migrän. Sedan följer hudutslag, klåda, smärta vid injektionsstället, muskelsvagheter i ansiktet, hängande ögonlock samt svaghet, smärta, kramp, stelhet och spändhet i musklerna.
I en studie vid HTA-centrum, Sahlgrenska sjukhuset, utvärderades användning av botulinumtoxin, förkortat BTX, vid kronisk migrän. Enligt undersökningen uppgick kostnaden för denna behandling till cirka tjugosextusen till tjugosjutusen kronor per patient och år.
Enligt slutsatserna i utvärderingen var det osäkert om BTX-injektionerna, i jämförelse med koksaltinjektionerna som kontrollgrupperna fått, minskade antalet dagar med huvudvärk eller behovet av akut medicinering och om behandlingen haft någon effekt på funktionsförmågan hos patienterna överhuvudtaget.
I jämförelse med koksaltinjektionerna visade injektionerna med BTX en liten reduktion eller ingen skillnad vad gäller antalet huvudvärksattacker. Det kunde inte uteslutas att koksaltinjektionerna i sig hade en positiv effekt utöver placeboeffekten hos patienterna.”
(Se vidare Health Technology Assessment HTA-rapport 2014:70. Hämtat från Fri från migrän s. 104–105.)
E-bok
Inom kort kommer Fri från migrän att finnas även som e-bok.
Betydelsen av fysisk aktivitet
”Inte bara regelbundna måltider utan även fysisk aktivitet påverkar blodsockret.
Regelbunden träning kan ses som en mirakelkur: man går ner i vikt, får bättre kondition och styrka samt förebygger, behandlar och i vissa fall botar sjukdomar. Träning ger också energi, förbättrar vår sömn, gör oss mer koncentrerade, stärker minnet och vårt immunförsvar. Man lever längre och blir yngre rent biologiskt.
Fysisk aktivitet har både hälsofrämjande och förebyggande egenskaper. En ökning av den fysiska aktiviteten tillhör de åtgärder som skulle ha den största positiva effekten på svenska folkets hälsa. Skulle alla följa rådet om minst en halvtimmes motion varje dag, exempelvis i form av en rask promenad, skulle svenska folkets hälsa förbättras avsevärt och sjukvårdskostnaderna minska dramatiskt. (Se FYSS 2008 s. 5.)
Efter en löptur på trettio minuter sjunker normalt blodsockret och håller sig på en lägre nivå under flera timmar efter träningen. Kroppen blir också bättre på att reglera blodsockret i upp till två dygn efter träningen. För ett mindre antal personer ökar blodsockret när de tränar.
En normal reaktion under själva träningen är att nivåerna av hormoner som adrenalin och kortisol ökar. Efter träningen sjunker nivåerna. De höjda nivåerna av adrenalin sjunker ganska snabbt. Däremot har kortisol ökat någon timme efter träningen för att därefter sjunka ordentligt. De låga nivåerna av kortisol kan hålla i sig under upp till två dygn efter träningen.
Yrkesföreningen för fysisk aktivitet tog 2003 fram en handbok för fysisk aktivitet både för förebyggande och behandling av sjukdomar: FYSS för alla. FYSS är tänkt som ett alternativ och komplement till läkemedelsbehandling samt ge förutsättningar för att förebygga sjukdomar. Namnet är en anspelning på FASS som innehåller läkemedel för behandling av sjukdomar.
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet och Statens folkhälsoinstitut har tillsammans tagit fram FYSS 2008. Denna version vänder sig framförallt till hälso- och sjukvården vid förskrivning av fysisk aktivitet samt kan användas som lärobok vid högskolor och universitet. Den finns även tillgänglig på nätet.”
(Hämtat från Fri från migrän s. 58–59.)
Forskarutbildning
”Den som vill utbilda sig till forskare har en lång väg att gå. Efter genomgången grundutbildning på en högskola eller ett universitet får man fortsätta med en forskarutbildning som avslutas med en doktorsavhandling.
De som doktorerat är inte garanterade en anställning efter sin doktorsexamen. Den akademiska karriären är lång och ekonomiskt osäker. Den som doktorerat får inledningsvis oftast tidsbegränsade anställningar och även om personen får en anställning som gäller tills vidare, en så kallad fast anställning, så kan den avbrytas genom uppsägning precis som andra anställningar.
Inom vissa områden är det inte ovanligt att en yngre forskare behöver finansiera sin forskning i tio år efter disputation innan hen kan få en tillsvidareanställning som forskare.
Detsamma gäller för anställning som lektor vid ett universitet eller högskola. Dessutom får inte alla tillgång till forskningsmedel. Förhållandevis många som disputerat kan inte fortsätta arbeta vid universitet eller högskolor.
Doktorander som vill fortsätta att forska är ofta hänvisade till att ansöka om externa forskningsanslag. Konkurrensen är så stor om dessa medel att en nydisputerad forskare inte har en rimlig chans att erhålla ett eget anslag. I stället får hen arbeta i ett forskningsprojekt som leds av en professor eller docent vid deras institution. Möjligheterna att själv välja inriktning av forskningen blir då begränsade.
I det svenska forskningssystemet är det många gånger långvariga beroendeförhållanden mellan professorer och doktorander. Strategin för en svensk doktorand riskerar att bli anpassning, att försöka passa väl in i de tankesätt som dominerar inom det område där man vill forska.
Det är inte orimligt att tro att den som forskar sneglar på var finansieringsmöjligheterna finns när hen väljer sitt forskningsområde. Kanske detta även har betydelse tidigare under studietiden.
Att forskningsinriktning kan väljas fritt av forskare kan i detta ljus te sig illusoriskt.”
(Hämtat från Fri från migrän s. 134–135.)
Resor
”Resor är fantastiska men kan också innebära svårigheter. Tidigare fick jag ofta migrän första dagen på en resa. Nu tar jag med mig egen mat och ser till att äta på mina vanliga tider. Svårigheter kan uppstå om det blir plötsliga förändringar. Jag måste vara noggrann eftersom ett migränanfall betyder att jag inte kan ta hand om mig själv.
Resor med tidsskillnad ger nya svårigheter. Det är bättre att äta flera måltider än färre. Framför allt gäller det att ha beredskap under själva resdagarna. Tåg, buss och flyg kan bli försenade och det serveras kaffe med kaka när jag behöver lunch och tvärtom. Fiberrika grönsaker finns oftast inte att få tag i medan tillgången till sockerrika produkter är oändlig.
När man flyger kan det vara svårt att hitta bra matalternativ. Man vet inte vad det blir: bulle med kaffe, eller smörgås med läsk, nötter eller en hel måltid. På flygplatser kan det finnas restauranger och kaféer, men inte alltid rätt mat. Kanske det inte passar med mina tider.
På bussresor kan man ha nära till sin väska med egen mat. Många arrangerade gruppresor har bra mattider. Busschauffören måste också ha matpaus.
Hur det går att göra bilresor med vänner beror på deras mattider. Man kan vara överens innan man åker men sedan kan andra klara av förändringar bättre och förstår inte hur viktigt det är för mig att hålla regelbundna tider. Men i en bil kan jag ha min reservmat med mig.
Vid resor utomlands är jag särskilt noga med tider och mat, för att kunna njuta av resan fullt ut.
Under en veckokurs i Italien serverades middagen sent på kvällen. Personalen pratade bara italienska men jag lyckades göra mig förstådd och fick en måltid vid sextiden och lärde mig vad morot heter på italienska: carota.
Inför en femveckorsresa förberedde jag mig noga och inte en enda gång under resan hade jag migrän eller någon känning. Halva bagaget var fyllt med knäckebröd. Mest portionsförpackade knäckebröd. För att inte riskera någon huvudvärk åt jag inget godis alls under resan och drack nästan ingen alkohol eller läsk.
Vandringsresor är oftast enkla att hantera. Ska man röra sig mycket måste man helt enkelt äta bra. Det duger inte med lite drinkar, öl eller snacks. Mat och matpauser blir på bra tider. Om man ska orka vandra måste man fylla på energiförrådet med jämna mellanrum.
Vårt omdöme kan påverkas om man inte får rätt mat. Det kan bli farligt på fjället, inte minst vid dåligt väder. Då gäller det att kunna tänka klart och redigt. Det gör man om man håller blodsockret stabilt.
Vid resor utomlands tänker jag på att försöka undvika magsjukdomar. Om jag mår illa och kräks vet jag inte vad jag kan behålla av maten och orkar kanske inte äta det jag behöver. Jag äter endast mat som upphettats eller som kan skalas.”
(Hämtat från Fri från migrän s. 82–83.)
Nödproviant
”När jag är bortbjuden och osäker på hur det blir med maten äter jag innan jag går bort eller har med mig något som kan kallas för nödproviant: livsmedel som går att ta med sig i en handväska utan att det kladdar och går att äta lätt och smidigt utan bestick.
Enklast är knäckebröd, morotsslantar och nötter. Morötter är praktiskt och gott att äta även råa. En morot i stavar eller slantar i en plastpåse. Nötter är bra protein. Helst osaltade och orostade, men ibland får det duga med både rostade och salta, det påverkar inte blodsockret men väl näringsinnehållet. Falu rågrut går att bryta i småbitar och äta diskret. Det går också bra att äta utan pålägg.
Om man har en fast arbetsplats kan man där förvara en konservburk med makrill i tomatsås eller musslor. Sådana konserver går att förvara länge och behöver inte värmas. Man kan ta det till knäckebröd som också kan förvaras länge.
Grönsakerna är svårare att förvara, men om det finns ett gemensamt kylskåp kan man förvara dem där. Det finns även torkade fiberrika grönsaker att använda till soppor och i friluftsbutiker finns färdigförpackade portioner med torkade grönsaker. Sådana är också bra på arbetet och inte bara till soppa eller på fjällvandring. De ska helst kokas men om man lägger dem i hett vatten en stund går de att äta. Även kött finns torkat att använda.”
(Hämtat från Fri från migrän s. 66–67.)
