Omvänd diabetes?
Enligt Rodolfo Low har migränpatienter en omvänd diabetes då bukspottkörteln överreagerar i vissa situationer och då producerar för mycket insulin. Denna överproduktion startar en kemisk process som frigör adrenalin varefter smärta utlöses i huvudet.
Alla ryggradsdjur har en körtel som producerar matspjälkningsenzymer som avges till tunntarmen och hormoner som avges till blodet: bukspottkörteln; ibland används den latinska termen pankreas.
Hos människan är bukspottkörteln en cirka tjugo cm lång körtel med form av en morot som består av huvud, kropp och svans. Körteln ligger på tvären bakom magsäcken i bukhålans bakre vägg. Bukspottkörtelns huvud ligger tätt intill tolvfingertarmen. Större delen av bukspottkörteln producerar bukspott som bryter ned födan i tunntarmen.
Dess inresekretoriska del, de så kallade Langerhans cellöar, utgör cirka tre procent av körteln. De består av celler som producerar hormoner, bland annat insulin och glukagon, som insöndras i blodet och bland annat reglerar omsättningen av kolhydrater, proteiner och fett i kroppen. När bukspottkörteln tillverkar insulin går det rakt in i levern. Där stimulerar insulin produktionen av IGF-I. När vi äter mycket socker får vi därför mer IGF-I i kroppen.
Glukagonet ökar mängden glukos i blodet medan insulinet sänker blodsockerhalten. När blodet passerar genom bukspottkörteln frigörs insulinet för att omsätta kolhydraterna. Bukspottkörteln producerar inte insulin när koncentrationen av glukos i blodet är normal. Om sockret i blodet däremot blir högt, stimulerar detta insulinproduktionen.
Producerar bukspottkörteln för lite insulin får man diabetes. Insulin har också effekter i hjärnan.
Skillnader i insöndring av insulin
Rodolfo Low fann stora skillnader när han mätte insöndringen av insulin hos både friska personer och migränpatienter. Han fann att insulininsöndringen hos en migränpatient ofta var mycket snabbare än hos en frisk person och dessutom nådde högre värden, medan återgången till utgångsläget ibland fördröjdes.
Han fann även att många migränpatienter hade ett mönster där insulinproduktionen nådde en topp och därefter sjönk för att sedan utan ny stimulering stiga igen till en ny topp. Det var alltså två toppar på insulinkurvan i stället för en, i vissa fall tre.”
Kostens betydelse
Enligt Rodolfo Low har kosten en avgörande betydelse för migrän. Han hävdar att migränpatienter ska äta sex gånger per dag på fasta tider. Regelbundenhet kan betyda olika saker för olika människor och måste konkretiseras för att kunna tillämpas.
I olika dieter återfinns betydelsen av regelbundna måltider. Även inom medicinsk forskning anges oregelbundenhet och oregelbundna mattider som en faktor som kan utlösa ett migränanfall.
Först när jag ändrade kosten insåg jag vad det innebar att äta regelbundet. Jag äter tre huvudmåltider och tre mellanmål vid fasta tider varje dag, med en timme plus eller minus. Tidpunkten för huvudmålen är viktigast att följa. Genom att hålla dessa tider är jag inte hungrig och frestas inte att äta sötsaker.
Kostrådgivare inom olika områden talar om fem till sex måltider per dag. För mig är det sjätte målet avgörande för att inte fastan över natten ska bli för lång – för då vaknar jag med huvudvärk.
Kristina Ahlström
(Hämtat från Fri från migrän (2014) s. 44–45 och 50–51.)